1. Vad är en folkhögskola? Utmärkande för folkhögskolan som skolform är att man försöker ha mindre och mer sammanhållna studiegrupper, man studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet och profil. 2. Vad har Birkagårdens folkhögskola för profil? Med våra allmänna kurser vill vi bidra till att utbildningsklyftorna i samhället minskar och till en ökad integration. Vårt mål är att eleverna ska få stöd och ges möjlighet att uppnå sina mål gällande fortsatt utbildning och arbete. Vi arbetar med detta genom t.ex. mentorskap, studievägledning, temaveckor, att träna studieteknik samt göra studiebesök. Våra båda musiklinjer ger god förberedelse för högre musikutbildning och yrkesliv som musiker. Med pensionärslinjen vill vi inspirera till samtal och erfarenhetsutbyte om aktuella händelser. Våra huvudmän är ABF och stiftelsen Birkagården.3. Vad är allmän kurs? Allmän kurs finns på samtliga folkhögskolor. Den vänder sig främst till dig som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och är ett alternativ till komvux/gymnasieskolan. Du studerar 1-3 år beroende på dina förkunskaper. När du har studerat de antal år som krävs samt har kunskaper som motsvarar godkänt i samtliga kärnämnen har du grundläggande behörighet till universitet och högskola. 4. Vad är det för skillnad mellan folkhögskola och komvux? Allmän kurs på folkhögskola är ett alternativ till att studera på komvux. På allmän kurs bedrivs studier som motsvarar grundskole- och gymnasienivå och dessa studier kan leda fram till samma behörigheter som på komvux/gymnasieskolan. Den största skillnaden mellan Birkagårdens allmänna kurs och komvux är att vi arbetar i små och sammanhållna klasser. Varje klass följer ett gemensamt schema. Detta leder till att det finns goda möjligheter att utveckla en stark gemenskap och trygghet inom klassen. Det leder också till att valmöjligheterna blir något begränsade och du kan inte räkna med att kunna plocka ihop precis de ämnen/kurser du vill läsa. 5.Vad är det för skillnad mellan högskola, universitet och folkhögskola? Högskola och universitet är i stort sett samma sak förutom att universiteten har rätt att utbilda forskare. Folkhögskolan skiljer sig åt eftersom den inte ger några akademiska högskolepoäng. Utbildningar kan ges på olika nivåer. Man brukar prata om eftergymnasial-, gymnasial och grundläggandenivå. Utbildningarna på högskola och universitet är eftergymnasiala. Allmän kurs på folkhögskola är på grundläggande- (motsvarande grundskola) och på gymnasialnivå. 6.Hur lång är kursen?Utbildningen är 1, 2, eller tre år. Hur länge du behöver studera beror dels på vad du studerat tidigare (hur många ämnen/kurser du avslutat med godkänt resultat), och på vilka kärnämnen du har godkänt i från tidigare. Utbildningstiden kan även påverkas av din arbetslivserfarenhet samt av vilka särskilda behörigheter du önskar uppnå. 7.Kan jag studera på grundskolenivå? Baskursen är till stor del på grundskolenivå men kan även kombineras med gymnasienivå. Du behöver inte vara helt klar med grundskolan för att kunna söka till allmän kurs hos oss. Du som har svenska som andra språk behöver ha kunskaper i svenska som motsvarar avslutad SFI (D-nivån). 8.Vilka inriktningar finns/vilka ämnen läser man? Baskurs 1år: svenska, matematik, engelska, samhällskunskap, historia, hälsa, och geografi. Ekonomi och juridik 1-2 år: samtliga kärnämnen (svenska/svenska som andra språk A+B, engelska A, matematik A, religion, A, samhällskunskap A och naturkunskap A) rättskunskap, affärsjuridik och företagsekonomi. Samhällskunskap 1-2 år: samtliga kärnämnen (svenska/svenska som andra språk A+B, engelska A, matematik A, religion, A, samhällskunskap A och naturkunskap A) psykologi, internationella relationer och EU-kunskap.
Högskoleförberedande: högskoleförberedande svenska, högskoleförberedande engelska, matematik, omvärldsanalys, historia, projektarbete och litteratur. Tid finns även för förberedelser inför högskoleprovet samt besök på högskolor och universitet.
9.Kan jag bli behörig till högskola och universitet? Ja! När du har avslutat allmän kurs hos oss samt uppnått behörighet i samtliga kärnämnen har du grundläggande behörighet för högskolestudier.
Vissa universitets- och högskoleutbildningar kräver att de sökande, utöver grundläggande behörighet även har särskild behörighet i vissa kurser. Vilka kurser det är varierar från utbildning till utbildning. Vill du utbilda dig till jurist krävs det t.ex. att du, utöver den grundläggande behörigheten, har särskild behörighet i historia A och vill du läsa företagsekonomi krävs matematik C. Hos oss kan du få särskild behörighet motsvarande matematik B och C, historia A, engelska B och C. Med reservation för mindre ändringar. För att få mer information om behörighetskrav till olika högskoleutbildningar kan du besöka www.studera.nu.
10.Vad är ett studieomdöme? Får jag betyg? Folkhögskolan ger inte betyg i enskilda ämnen. Istället får du ett studieomdöme vid avslutad kurs. Studieomdömet är en sammanfattande bedömning av din studieförmåga och grundar sig på en gemensam bedömning som görs av alla dina lärare på skolan. När lärarna sätter omdöme beaktar de följande faktorer:
- Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa.
- Förmåga till analys, bearbetning och överblick.
- Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier.
- Social förmåga.
Folkhögskolan använder en fyrgradig skala för studieomdömet: Utmärkt studieförmåga (4), Mycket god studieförmåga (3), God studieförmåga (2) eller Mindre god studieförmåga (1)
11.Kan man komma in på högskola/universitet med omdömet?Ja. Om inte antalet platser på högskolan räcker till för alla som söker så måste ett urval göras. De sökande placeras då i olika urvalsgrupper beroende på vilken skolform de kommer ifrån. De folkhögskolestuderande som söker till en högskoleutbildning placeras i folkhögskolans urvalsgrupp (BF-gruppen). I den jämförs endast de folkhögskolestuderande med varandra. Alla högskoleplatserna fördelas i proportion till hur många som söker i respektive urvalsgrupp. Ju fler sökande det blir från folkhögskolan, ju fler platser blir det. Man kan alltså inte säga att det varken är lättare eller svårare att komma in på en utbildning som folkhögskolestuderande. 12. Kan jag läsa upp låga gymnasiebetyg på folkhögskola? Nja. Ämnen och kurser som du ej är godkänd i eller ej har läst från gymnasieskolan kan du "läsa upp" i betydelsen att du blir behörig i dem. Folkhögskolan intygar då att du har kunskaper motsvarande godkänd nivå. För att styrka krav på behörigheter kan du alltså kombinera folkhögskoleintyget med dina betyg från gymnasieskolan - men det är inget betyg som du kan föra över till ditt gymnasiebetyg för att höja ditt betygsmedelvärde eller för att nå upp till de 90% godkända poäng som krävs för grundläggande behörighet enligt gymnasieskolans modell. 13.Kan jag gå på folkhögskola för att öka mina chanser att komma in på en viss universitetsutbildning? Folkhögskolans Allmänna kurs finns i första hand till för att de som helt saknar eller som har för många IG i sitt slutbetyg ska kunna läsa in gymnasiekompetens. Du är välkommen att söka till oss även om du har ett fullständigt slutbetyg men vi kommer att prioritera de som inte har det före dig. 14.Finns det någon åldersgräns? Den nedre åldersgränsen är 18 år (från och med det år du fyller 18 år) Det finns ingen övre åldersgräns! Om du är under 18 år kan du, i särskilda fall, börja på skolan om din hemkommun betalar för utbildningsplatsen. Du är då registrerad på ett individuellt program inom gymnasieskolan. Kontakta den som är ansvarig för det individuella programmet på din gymnasieskola eller i din kommun om du är intresserad av detta. Birkagårdens folkhögskola antar endast ett fåtal 17 åringar/läsår och då främst till baskursen. På våra allmänna kurser har vi studerande mellan 17 och 45 år. De flesta är mellan 19 och 27 år. 15.Kan jag studera på kvällstid eller distans? Nej. Kursen är på heltid dagtid.16.Hur ser en vanlig skoldag ut? Kursen är på heltid, måndag-fredag. Skoldagen börjar för det mesta klockan 8.30 och slutar någon gång mellan 13 och 16. Varje vecka innehåller 30-34 lektioner som alla är 40-minuter långa. Vårt schema set ut som ett traditionellt skolschema, det vill säga du läser ett ämne i taget. Några gånger per termin bryts det vanliga schemat och då arbetar vi istället utifrån olika teman som t.ex. miljö, vidare studier eller studieteknik. 17.Kan man få extra stödundervisning? Varje klass har två mentorer som finns till för att stötta och hjälpa deltagare som har kommit efter eller som behöver hjälp att organisera sina studier. Skolan har även två elevassistenter på deltid samt en speciallärare. Specialläraren arbetar främst med dem som har läs- och skrivsvårigheter och hon handleder dem i att använda de tekniska hjälpmedel som finns på skolan. 18. Hur ansöker jag? 1. Skicka ett mejl till karin.ekstrand@folkbildning.net I mejlet skriver du ditt namn och ditt telefonnummer samt vilken kurs du vill söka till. 2. Om det finns lediga platser i den kurs du söker till så kommer du att kallas till intervju.
3. Intervjun är ett tillfälle för dig att få veta mer om skolan och för oss att få veta mer om dig. Under intervjun kommer du att få berätta mer om varför du söker till folkhögskolan. Du kommer även att få berätta om dina tidigare studier och vi tittar på dina eventuella betyg och arbetsgivarintyg.
4. Efter intervju får du göra en test i läs- och skrivförståelse.
5. Skolans antagnignsgrupp sammanträder och tar beslut om antagning. Du får ett besked 3-5 veckor efter att du har varit på intervju.
19. När är sista ansökningsdag? Vi har ingen sista ansökningsdag utan det går bra att skicka in din ansökan när som helst. Detta innebär även att vi antar deltagare vart efter. Om du vill öka dina chanser att bli antagen är det bra att söka tidigt under våren. Observera att utbildningen börjar i augusti oavsett när du söker. Om du vill börja någon annan gång under läsåret ska du ringa till vår studievägledare och höra om det finns någon möjlighet.20. Kan jag börja studera på vårterminen? Det beror dels på vad du har läst tidigare och på om vi har några lediga platser. Ring till vår studievägledare och boka tid för intervju!21. Vad krävs för att komma in? Efter att vi har intervjuat dig gör vi en samlad bedömning av dina tidigare studier, kunskaper och erfarenheter. Dina förkunskaper påverkar hur lång tid du ska gå hos oss och vad du ska läsa. När vi antar elever väljer vi inte de som har bäst betyg utan vi utgår från intresse, utbildningsbehov och utifrån om vår skola kan erbjuda dig det du behöver för att komma vidare i din utbildning/ut på arbetsmarknaden. Vi försöker också anta elever i blandade åldrar, med olika erfarenheter och med en så pass jämn könsfördelning som möjligt. Har du frågor om antagningen är du välkommen att kontakta vår studievägledare. 22. Vad händer på antagningsintervjun?Intervjun är lika mycket ett tillfälle för dig att få veta mer om skolan som det är för oss att få veta mer om dig. Under intervju kommer du att få information om skolan och kursen. Du har även möjlighet att få svar på dina frågor samt titta på skolans lokaler. Det vi vill veta om dig är framför allt vad du har gjort tidigare och varför du söker till skolan. Under intervjun tittar vi på dina eventuella betyg samt andra intyg. Du får även göra en test i läs- och skrivförståelse. 23. Vad kostar det?Själva undervisningen är avgiftsfri. Däremot får du betala för kurslitteratur och studiematerial. Kurslitteraturen kostar, om du köoer den ny, ca 2500 kr/år. Du betalar även en summa till vårt studiekonto på 2100kr/termin. Pengarna används till försäkring, , kopieringskostnader och till de gemensamma utflykter, kulturaktiviteter och studiebesök som vi gör tillsammans på skolan. 24. Får jag studiestöd? Ja, utbildningen är studiemedelsberättigad. Till och med höstterminen det år du fyller 20 år får du studiehjälp. Du som är över 20 år kan ansöka om studiemedel. Du som har barn under 18 får ett tilläggsbidrag. Om du är över 25 år och saknar grundläggande eller gymnasial utbildning har du möjlighet att få en större del bidrag och en mindre del lån. För dig som inte är svensk medborgare råder andra regler. Besök CSN:s hemsida för ytterligareinformation om studiestöd. www.csn.se 25. Hur söker jag studiestöd? Om du blir antagen till skolan före den 1/6 får du en förifylld blankett från CSN hemskickad med posten. Du som har möjlighet att få det högre bidraget ska inte vänta med att skicka in din ansökan utan göra det så snart du vet att du har antagits till skolan. På blanketten anger du om du vill ha både lån och bidrag eller endast bidrag. Du skriver under blanketten och skickar in den till CSN. Du som är under 20 år behöver inte ansöka om CSN. 26. Går det att få bidrag från kommunen? Du som är under 20 år kan i vissa fall få bidrag från din hemkommun. En del kommuner står t.ex. för kostnader för studiematerial, kurslitteratur, mat och SL-kort. Varje kommun har sina egna regler och det finns inga krav på att de ska stödja dig ekonomiskt. Vi på Birkagården har ett etablerat samarbete med vissa kommuner och i de fallen kan vi skicka en faktura på dina kostnader direkt till kommunen. Om vi inte har ett samarbete så behöver du själv kontakta din kommun och höra om de kan bidra på något sätt. Vid intervjun kan vi prata mer om detta.
